Om

Mål

Anders And Ale är tänkt som en motvikt åt det mediokra, en uppryckning ur det sömniga ryggklappandet och friska fantasigrundade självförhöjandet som allt för ofta utövas inom den svenska ölkulturen, detta trots att Sverige är ett land i en tidig utvecklingsfas, mer likt en stapplande ickeverbal och icke fullt motoriskt fungerande bebis, snarare än en fullvuxen människa med dess tillhörande intellekt.
Utveckling kräver både motstånd och uppriktighet. Jag är här för att tillföra ett nödvändigt kritiskt förhållningssätt, för att låta kvalité tala för sig själv och få lyftas fram samt för att aldrig hymla med det som behöver förbättras, aldrig hymla med sanningen.

Näbben i glaset, inte i vädret! Och näsan likaså. Mer fokus på analys och förbättring, mindre på hur "jävla gött det är med bira" (även om det definitivt kan vara väldigt gott.)

Min ölblogg kommer erbjuda uppriktiga, eventuellt flummigt poetiska och/eller obarmhärtigt kritiska recensioner tillsammans med personliga iaktagelser, analyser och fantasier.
Jag kommer inte erbjuda sammanställanden av andras ihopsamlade nyheter eller månadsvis publicerade omdömen om kommande öl på systembolaget med tillhörande länkar (dock kan det hända att jag berör ölnyheter om de berör mig och jag kommer eventuellt rekommendera ett och ett annat kommande öl inför kommande systembolagetsläpp om jag själv känner mig inspirerad av detta.)

Historia

Bloggen "Anders And Ale" startades naivt hösten 2008, ca ett år efter en skånepojks nyfunna kärlek till öl hade etsat sig fast och inspirerat till delandet av dennes passion.

2007 föddes själva intresset, ironiskt nog ur irritation då jag under ett kvällsbesök på en lokal krog lät nyfikenheten gå loss på det lilla men dyra ölsortimentet.
En flaska belgisk öl av det mörkare och starkare slaget var vad jag blev serverad, fräsande och iskallt hällde bartendern upp hela flaskan, inklusive jästfällningen i botten, rakt ner i ett långsmalt grogg-glas. Ovetandes smuttade jag mig igenom nästan hela glaset innan jag bittert traskade hem med ett lätt illamående och en brännande spritsmak i halsen.

Förhållandevis ointresserad som jag var då, så noterade jag inte ölets namn utan främst pris och ursprung, men började i min frustration försöka se om jag kunde komma fram till vilket öl det var jag hade druckit via den stora vida webben.
Hemsida via hemsida ledde mig till en hel söndag full av läsande om framförallt öl av belgisk typ, karaktärsbeskrivningar, specifika glas och serveringstemperaturer fascinerade mig och dagen därpå besökte jag först en glasbutik följt av det systembolag jag ganska nyligen hade fått tillstånd att börja handla på.
Väl hemma satte jag mig i all ensamhet i en fåtölj, med ett vinglas i ena handen och en penna i andra.
I glaset hade jag en Rochefort 10.

Jag var såld och ölprovandet var igång, böcker lästes, ölen som dracks antecknades och kort därpå flyttade jag till Malmö där det utöver bättre systembolag och bättre krogar också gavs en mer eller mindre direkt tillgång till Köpenhamn. Ett Köpenhamn där mikrobryggerierna, tillskillnad ifrån de flesta i Sverige redan hade börjat haka på den amerikainspirerade "humlevågen" samt sålde amerikanska öl av hög kvalité i, vad som framstod som gemene närbutik eller kiosk.

Utöver humlefrälst så blev jag snabbt förtjust i de flesta mikrobrygda öl med lite "jävlarenamma" och kikade ofta åt det stora landet i väst för att hitta de största smakupplevelserna.
Många fantastiska ölupplevelser och brett utökade referensramar senare hoppades jag lite sådär smygpatriotiskt på att Sverige snart skulle komma ifatt, vilket i mitt eviga provande ledde till få ljusa stunder och många besvikelser kort följt av dalande inspiration till att skriva och ett par flyttar med diverse andra helt vanliga livshändelser i fokus snarare än ölskriveri.

Idag har jag, förutom provat många av världens bästa öl (och en del av de sämsta) även en nyfunnen drivkraft att utnyttja och dela med mig av min erfarenhet. Ett återfunnet hopp om ett bättre ölsverige i konstant utveckling inspirerar mig till skrivande och trots att det är en lång skakig väg kvar att gå så vill jag vara med och stötta denna utveckling, på mitt eget lilla vis.