onsdag 24 oktober 2012

Burkigt läge.

Åh nej, detta ska faktiskt inte bli en serie recensioner där jag provar olika öl ur diverse olämpliga kärl så som muggar, burkar, flaskor, andra människors smutsiga kroppsöppningar eller ja, inte ens fallosliknande pilsnerflöjtar då jag tenderar att tänka på både omgivningen och lägenheten när jag normalt, sådär överlägset snobbigt snurrar mina glas för att komma åt yppersta doftdetaljer.
I lika fisförnäm anda så tar jag även med vinets bästa vän (yeah right) till dagens provning för att se hur bärsen reagerar på mötet med de feta klumparna ifrån djurens spene. Ett par vinglas till det och burken får försiktigt följa med in i finrummet ikväll.

Först till test, är du fin nog Barney Flats? Du havrestout på relativt blygsamma 5,7% och 13 IBU kommande ifrån ett amerikanskt bryggeri bara ett par år yngre än hela jag, vid namn Andersson Valley Brewing Company.
Ett bryggeri som utöver lite halvgammalt också aldrig har imponerat på mig nämnvärt, något som i kombination med tveksamma omdömen ifrån Systembolagets skribentprovning har inducerat viss skepticism i mig (som om det verkligen behövdes.)
Nå, kostar ett öl en tjuga och dessutom kommer på en burk som är lätt att bara hem, ja då är det klart att en eller två sådana åker ner i korgen, och sen, ja sen sitter man plötsligt här och skriver.. igen.

Utseendemässigt talar vi om ett väntat mörkbrunt öl med antydan till rött vid kanterna, fördelaktigen också prytt av ett espressoliknande brunt, gräddigt men något flyktigt skum som lite snålt bara lämnar små prickar efter sig.
Doften på "Barney" är desto mer lovande, vi snackar om en tätt packad maltfest med det mesta man hade kunnat hoppas på, dock generösare än väntat med tanke på ölets förhållandevis modesta alkoholhalt. Högkvalitativt kaffe, bitter choklad, karamellfudge och en uns kärv rökighet är tight paketerat och inlindat i en silkeslen och lätt kropp som bjuder lika mjuda och runda smaker av choklad, friskt havre, klibbig men lagom subtil karamell och i avslutningen en ganska torr humlebeska, bränd maltighet och lite, inte helt oangenäma mineraltoner.
Ölet bjuder således snabbt in till en ny smutt, ett gott betyg ifrån mig och bortser jag ifrån en något enkelspårig profil överlag (amerikanskt öl) samt räknar in ett lågt pris i kombination med behovet av "vanlig stout" på Systembolaget så har vi en vinnare.

Sedan, i sällskap med en bit fet fårost (Rocastin) får ölet dock lite stryk, samtidigt som syran ifrån den rostade malten dämpas något vilket resulterar i att ölets chokladiga toner lyfter och banar väg för en lätt mjölkig, silkeslen dryckesupplevelse så framstår ölet som brusande och tomt i munnen. Det är ingen oangenäm kombination på något vis men wow-upplevelsen uteblir. Tillsammans med den örtiga Roves de Garrigues så blir kombinationen intressantare dock, den otroligt tjocka och nästan citrussyrliga osten släpper inte heller igenom "Barney" riktigt men lämnar ändå en med en väldigt speciell, behaglig kryddig smak i munnen som tillsammans med nästa slurk stout nästan för tankarna åt en robust men ändå pigg höstmåltid, ljuvligt även om jag tror att Modus Hoperandi, burk nummer två, ifrån Ska Brewing Company utlovar en ännu mera spännande "parning" (i munnen.)

"Modus" är nog inte främmande för någon vid det här laget, som den enda burkade amerikanska IPA'n på Systembolaget har den uppenbarligen fått ett varm mottagande, något som personalen vid köptillfället kunde konstatera samtidigt som denna gick ut för att hämta ytterligare ett par flak att fylla på hyllan med.
Tjejen noterar på vägen tillbaka ifrån lagret att jag bara har burköl i korgen och kommenterar glatt "Norrlands Guld på burk är faktiskt också rätt bra!", innan jag ens hinner säga, eller, snarare skrika "NEEEEEJ!" så följer hon hurtigt upp med "den vann något sådant här pris för bästa lager på någon festival nyligen" samtidigt som hon fyller på den tomma hyllan där Modus skulle ha stått.
Jag tänker efter ett par sekunder för att snabbt kunna dra slutsatsen att även om "Norrlands" nu har vunnit något, så är det inget jag ens skulle registrera. Således får jag ingen vitsig comeback utan får lite uppgivet göra mig redo för att säga tack för rekommendationen och istället bege mig ut ur butiken vilket den lite väl trevliga pratkvarnen nu abrupt hindrar genom att fortsätta det lustiga samtalet. "Ja alltså, jag vet inte, jag kanske inte är så nördig men eftersom jag jobbar med sådant här så kan jag tycka att det är rätt skönt ibland att bara ta tex en enkel Norrlands Guld med polarna", tätt följt av "ja eller när det är i slutet på månaden liksom och man ändå, eh, vill dricka något tihi". Ew tänker jag ännu mera uppgivet och hör butikens larm tjuta i mitt huvud samtidigt som en inre bild spelas upp framför mig där Systembolagets superhemliga specialstyrka "insatser för dålig smak" kommer inspringandes och kastar ned den unga kvinnan på det hårda betonggolvet för att sedan föra henne i karantän.
Man kan alltid drömma, och istället för att lite smart svara med "får du verkligen lov att rekommendera mig billig fylledricka?" så sätter jag mig själv i busrollen i hopp om att det ska inge större förtroende, lite sådär bovar emellan, och menar således på att hon faktiskt kan få ett riktigt bra RPK-värde (rus per krona) och samtidigt god öl eftersom många av just dessa är lite starkare. I samma stund som jag säger detta så inser jag dock att detta är en strid jag aldrig kommer att vinna så jag avrundar lite lättsamt med "men åh andra sidan så är jag ju ganska nördig". Tjejen ler, lastar in ett par Hoperandi till och säger "men jag ska prova denna nästa gång...", jag får en lucka, svarar kort "ja gör det, den är bra. Nu får jag kila, tack för hjälpen, ha det bra!" och så går jag mot kassan med ett lätt flin på läpparna.
När jag nu väl låter burken pysa-till här hemma och jag närmar mig det halvfulla glaset med min nos och mun så kan jag inte låta bli att tänka på hur hon kommer att uppleva den och ber en liten bön om att den faktiskt går hem, att den gör lite skillnad.

Eftersom denna IPA har druckits och recenserats ingående både här och där tidigare så tänker jag idag bara konstatera att drycken i fråga talar tydligare till mig nu när den serveras ifrån burk (till skillnad ifrån de rätt trista fatexemplaren jag har stött på tidigare) och den kompletterar burkstouten Barney väl, både i sortimentet och här på min lilla vardagsostbricka där Modus Hoperandi's kolsyra, sötma och tallkottiga humlekaraktär utmanar de båda ostarna på ett mycket roande vis.
Medan "Rocastin" främst förhöjer maltigheten och i kombination med ölet genererar en lyxig nougat-liknande ton, så förhöjer den citrusskärpta Roves de Garrigues humlefriskheten och förtydligar de grankottiga sensationerna som samsas med den trivsamt feta osten i gommen och sprider toner av citrus, rustik timjan och rosmarin. Båda kombinationerna fungerar men den sistnämnda mer rena, kryddiga och gräddiga osten gör sig absolut bäst.
Ostarna slår hursomhelst nästan båda ölen på fingrarna så prova själva med varsamhet, samtidigt vill jag dock påstå att båda burkarna kvalificerar in som riktigt fina finöl, och i ett mindre komplicerat sällskap hade de säkert fått stanna i finrummet hela kvällen...

2 kommentarer:

Alf Tycker Om Öl sa...

Ytterligare en klassiker! Beskrivningen av NG-rekomendation fick mig att skratta högt!

Anonym sa...

qY4U6i http://www.soldesssaclongchampfr.info sU8N8q [url=http://www.soldesssaclongchampfr.info]sac longchamps pas cher[/url] rU5V7z sac longchamps eT1U6i
nK0E4y http://bootstore.webs.com iC8P6i [url=http://bootstore.webs.com]uggs factory outlet[/url] nT6G3f ugg outlet stores gW6N8e
vT8J2k http://bottespascher2013.com fG8U6w [url=http://bottespascher2013.com]bottes ugg pas cher[/url] vW2D9t bottes ugg pas cher zR8H9j
wU4N2j http://soldesbottesfr.com zP6U7q [url=http://soldesbottesfr.com]bottes ugg[/url] mE1U7z bottes ugg vT6H0f
hR2A4x http://bootskopenonline.webnode.nl oW5Z9a [url=http://bootskopenonline.webnode.nl]uggs schoenen[/url] gZ2Y9v goedkope uggs fV3M7x