tisdag 25 september 2012

Besök på Brekeriet.

Det är långt ifrån en hemlighet att den skånska importfirman "Brekeriet" nyligen har färdigställt sitt alldeles egna bryggeri. Det är inte heller någon hemlighet att dessa tre bröder (Fredrik, André och Christian Ek) har en förkärlek för rustika belgiska och franska lantöl av småskaligt och hantverksmässigt producerat slag. Således överraskade det kanske heller ingen att bryggeriets egna första öl är en saison i liknande anda. Mindre väntat var dock det andra offentliggjorda ölet av det rökta slaget "Roken", och ännu mindre väntat var kanske att båda ölen har fått jäsa med bland annat, den både väl och ökända jäststammen "brett" (Brettanomyces.) En svårdödad och ettrig sak som de flesta "normala" bryggerier gör allt för att hålla utanför sina bryggeridörrar, men som Brekeriet istället, i både urgammal och samtidigt helmodernistisk anda, har bestämt sig för att anamma och använda till sin fördel.

Med ungefär den informationen är det stor nyfikenhet som fyller mig när jag för första gången sätter foten i den lilla byn Djurslöv (en kort bit utanför centrala Malmö och ännu lite närmare orten Staffanstorp.) och där beskådar ett soldränkt, sagolikt tegelklätt bryggeri med en ståtlig, om än inaktiv skorsten som ändå lämpligt pryder verket.
Det har som vanligt i Skåne, varit ca 80 procent regn och blåst, men just denna eftermiddag lyser de där restande 20 procenten eftermiddagssol varmt över de romantiska små husen runtomkring gamla Djurslövs bryggeri (1904), som nu är Brekeriets nya bas för framtida bryggande.

Väl innanför portarna får jag börja med att reda ut mer exakt vilken bror som är vilken, de tre är ju, av fullt naturliga själ mer eller mindre lika, relativt korthåriga och lite småbrett-talande skånepågar (brett-talande, hah! Haha..) som känns, likt jag själv lite småblyga, och innan en lämpligt uppvärmande kopp kaffe, även lätt blygsamma när det kommer till deras mycket uppmärksammade bryggstart.
Blygsamma, ja, men samtidigt säkra på sin sak och självklara där i sina stolar på det blivande, vid tillfället, ytterst tomma kontoret där vi utöver smuttar på ett något ofärdigt smakprov och kaffe, också avhandlar diverse om både Brekeriet och ölvärlden utanför bryggeriets kontrasrika insida, som i all sin enkelhet består av en kliniskt ren och ljus brygglokal, en dunkel, stensval källare, ett enkelt kontor med kaffekokare och vägg-i-vägg, ett rustikt men ändå fräscht kafé som i framtiden kommer att hyras för bryggeriets provningar (ja och som i utsträckningen, längre framöver, även skulle kunna komma att agera restaurang/bar om allt vill sig riktigt väl.)

Tillsammans med sansat ölexperimenterande så är alltså provningar, bryggerivandringar och allt runtomkring en del av framtiden och även om bryggandet av öl är det enda som är säkert just nu, så finns verkligen potentialen till mycket mer än så. Inte minst då ett lantligt lugn och möjligheten att hyra ett rum omringad av denna skåneidylliska närmiljö som samtidigt är lätt-tillgänglig ifrån centrala Malmö via den lokaltrafikerade motorvägen bäddar för besök av såväl nyfikna "citybor" som utländska turister, eller ja, för den delen, ölnördar.

In på kontoret kommer ytterligare en karaktär vid namn Yoshi, en tik av djurslaget hund som nyfiket hälsar på alla inklusive de tre bröderna hon redan känner så väl, medan jag, som inte känner någon av dem, försiktigt frågar om framtidens ölplaner, deras influenser och hur ölintresset i största allmänhet tog fart. Något som gör att det snabbt visar sig att bryggmästaren Christian, förutom tar fram recept och brygger öl också är den som fick fart på brödernas ölintresse i största allmänhet. Många besök på ölmässor, ett par bilresor i Europa och intensiva studier av systembolaget och deras reglemente senare så är importfirman Brekeriet född, en verksamhet som sedan bryggprojektet har fått stå mer eller mindre på paus, men en verksamhet som fortsatt kommer att utöka sitt sortiment parallellt med bryggandet av en alldeles egen uppsättning öl bestående av en "standardserie" svart-etiketterade sådana (bland annat då deras första saison samt "Roken"), men även "white label" öl av ytterligare experimentell natur kommer att bryggas i liten skala, ja och sannerligen släppas i ännu mindre.
Självklart försöker jag luska vidare och pekar av uppenbara själ på ännu syrligare och fatlagrade öl, ja när man ändå är igång med annat "funk" liksom?
Inget bekräftat, inga löften men ett subtilt leende och ett visst sken i bryggmästarens ögon antyder starkt att inga framtida experiment är att utesluta. "Vi tänker inte ha några begränsningar", säger de och de verkar mena det.

Minsta rörelse utanför kontorets väggar och Yoshi morrar nu helspänt. Så länge denna lilla men ytterst observanta vakthund spatserar runt bryggeriet kommer ingen nyfiken ölnörd någonsin nära varken lagret eller den blivande, mörka lagringskällaren, en källare där jag misstänker att en och en annan öl sakta kommer att utvecklas under årens gång.
Christian ursäktar sig sedan i lätt hast och återgår till arbetet i "labbet" medan vi andra sitter kvar och snackar vidare om den "uppkommande" ölmässan där bröderna i dåvarande stund var osäkra på huruvida deras egna öl skulle presenteras för första gången eller ej. "Vi vill inte släppa något som inte är fullständigt färdigt" säger de allvarligt och lite kvalitetsmarkerande.
Det har hursomhelst nu, ca en vecka senare visat sig att ölen är färdig och således får följa med till huvudstaden, och ja, jag misstänker ett ordentligt tryck på dessa nykomlingar, om inte för den långsamma spänningen de har byggt upp genom enkel men effektiv marknadsföring, så för faktumet att ett bryggeri som gör något nytt och lite eget, alltid är välkommet i det annars lite slätstrukna och säkert spelande ölsverige.

Och nej, här blir det ingen obligatorisk "IPA" eller "pale ale", likt de många av Sveriges mikrobryggerier lite desperat och humlesnålt pressar igenom bryggverket, här väntas inget trendpåhoppande överhuvudtaget, utan bröderna poängterar att de tänker göra den ölen dom själva gillar, och att denna ska få lov att ta sin tid, något som görs möjligt då samtliga tre arbetar på andra håll och således inte, i negativ bemärkelse, tvingas "sälja" på ett direkt siffermässigt vis utan kan låta kreativiteten flöda och jästen jäsa i sin egen nödvändiga takt.

Så när jag kommer ut ifrån kontoret för att ta ytterligare en titt runtomkring kan jag inte låta bli att, likt nu i skrivande stund, känna att det hela låter mycket lovande. Den, i kontrast till centrala Malmös, friska luft som omringar bryggeriet och de nyansskiftande sädesfälten som i sin tur omringar den lilla byn Djurslöv, känns denna dag som det där vackra Skåne jag så ofta saknar. Ett Skåne som någonstans i mitt huvud, redan nu går hand i hand med en rustik och friskt brett-laddad saison, lite som en subtilt viskande hyllning till dagens bortglömda bönder.
Det är också ett rogivande hopp som uppfyller mig när jag får möjligheten att samtala med en både lite yngre, och lite modernare generation ölmakare, som samtidigt som de tar "öl" på fullaste allvar, också behåller en nyttig distans och ett nödvändigt sinne för humor som i kombination med modet att gå sin egen väg och experimentera, är precis det jag tycker behövs i ölsverige idag.
Och nej, jag kan inte beskyllas för att vara varken patriotisk eller ännu lite äckligare, lokalpatriotisk, dock ser jag gärna ett jämt fördelande av intressanta mikrobryggerier runtom i landet och det är således hög tid att Skåne får både ett och ett annat intressant sådant så att inte all uppmärksamhet riktas åt det rödvita grannlandet vid första tanke på "södra Sverige". Det är hög tid att ölentusiasten får en anledning att stanna till här i Skåne under shoppingturerna i Köpenhamn, till exempel för att avnjuta lite funky bondöl på den skånska landsbygden.

Ironiskt nog så släpps då Brekeriets helskånska öl för första gången på "SBWF", i allas vår fräna huvudstad...
Så lite tröstande avrundar jag med att berätta att de stackarna som eventuellt inte har möjligheten att gå på öl och whiskymässan i år, ja eller de som kommer att vara på plats men av någon lustig anledning lyckas missa Brekeriets öl.. Ni har lyckligtvis inte all för lång väntetid framför er innan en beställning kan göras via det gamla hederliga Systembolaget. Om allt vill sig väl landar nämligen ölen i tre "lokala" butiker redan den 1 november, då på Systembolaget "Hansa" i centrala Malmö, Systembolaget Entré vid Värnhemstorget och, lite mindre lätt-tillgängligt Systembolaget i Staffanstorp (...) Vilket jag lite skojsamt under mitt besök konstaterar blir den ultimata butiken att besöka om man letar efter redan vällagrad öl...
Att just lagra öl med lite roligare jäststammar är något jag personligen tycker är spännande och jag har provat både mer och mindre lyckade resultat, Brekgrabbarna menar dock på att de inte direkt tänker uppmana till något dylikt då man aldrig riktigt kan vara säker på ölets utveckling, iallafall inte såhär i början (ännu en hälsosam inställning), och visst, jag själv, ser faktiskt mer än något annat fram emot att kunna komma hem efter en tung dags arbete och knäppa en pigg saison med uppfriskande syrlighet lämpad för såväl törstsläckeri som middagssällskap, ja kanske följt av en avrundande rököl, då dessa, i bästa fall kan vara utomordentliga mysöl till den imaginära lägenhetsbrasan såhär under kommande vinterkvällar.

Men den som lever får se, nu har jag fått se bryggeriet, och även om det var en vacker syn, och även om de tre bröderna Ek verkar ha en genomgående, både spännande och kvalitetsinriktad syn på öl, så återstår ändå det där lilla som verkligen räknas, det vill säga, god öl...
Upp till bevis!

2 kommentarer:

Runescape Gold sa...

Such a nice post, We enjoyed the idea a lot! Nice style! Amazing images! Runescape Money

Buy Final Fantasy XIV Gil sa...

I visit every day a few web pages and blogs to read articles
or reviews, except this web site provides feature based
articles.Thank you and good luck.
Gold For RS
Final Fantasy XIV A Realm Reborn Digital Collector's Edition