När ett enda rätt blir... Fel?

Det har varit med en försiktig nyfikenhet, en skräckblandad förtjusning och en god portion distans som jag har gjort mina relativt få men ändå kontinuerliga besök på Malmös relativt nya bryggeripub "Malmö Brygghus". Vid mitt första besök så provade jag mig igenom deras grundutbud (bestående av en pilsner, ett veteöl, en amerikansk pale ale, en brittisk IPA och en "kakao porter") utan att bli värst imponerad men lämnade trots allt sinnet öppet för eventuell förbättring samt ett subtilt hopp om spännande så kallade "månadsöl" i framtiden. "Månadsöl" som i princip betyder ett nytt "experimentöl" per månad, en kul idé, absolut men vare sig den överkryddiga och kemiska julölen, den lika kemiskt smakande alt-biran, den bourbonfatlagrade IPA'n eller deras extrahumlade variant av deras "APA" imponerade, speciellt inte de tre förstnämnda som genererade skyhöga "vad i helvete håller de på med!?" tankar. Att lagra en IPA på bourbonfat, okej, det är en dålig idé men tro mig när jag säger att jag häpnade då jag fick höra ett rykte om att de senare hade lagt deras lätta (och faktiskt ganska trevliga) pilsner på samma tunna! Nu har det gått för långt raljerade jag och kläckte i samma anda ur mig "ska de fatlagra något så ska det ju vara deras kakaoporter!" Kanske var det där med pilsnern på tunna bara ett rykte ja eller så ligger den där nu och "gottar till sig" men oavsett vad så hade jag blivit bönhörd för denna fredagskväll serverade bryggeriet inget mindre än en bourbonfatlagrad version av deras i övrigt dugliga (om än något tunna) "Cacao-porter".


Innan jag igår gav mig av för att få ett glas av denna fatlagrade 8%'iga porter så kunde jag inte, i all min extas, låta bli att surfa in på bryggeripubens hemsida för att bekräfta att ölet var släppt samt för att se om man kunde lapa i sig lite intressant information om detsamma, och åter igen, häpna! För just detta gjorde jag när jag möttes av texten: Månadsölen för april är en Cacao-Porter som vid lagring på bourbon-ekfat fått en syrligare karaktär som påminner om de ölsorter som är vanliga i Flandern. Klockorna stannar, vad i hela helvete? Kookoo, koookoo, kakaoooo (!?) Vafan!? "WTF"? Gökurets mekanik rasslar till och ordet galenskap upprepas om och om igen i mitt huvud. Och nej, jag menar inte den där goda typen av galenskap som vi kan se hos vissa amerikanska eller danska bryggerier utan snarare en sorglig galenskap, som om något verkligen har gått helt galet, som om att allt inte står riktigt rätt till. För vem vill egentligen dricka en kakao-porter som smakar "Som filmjölk, fast godare!"!? Och jag som lite lätt hade fantiserat om en lyxig chokladtryffel-lik len och kakigt bourbonladdad porter som faktiskt lyfter ett ganska slätstruket öl till höjden "mm, det här var faktiskt riktigt gott! Och kunde varit fantastiskt om grundölet hade varit lite fyllgare". Men icke! En god tanke men något gick lite snett? Deras enda rätt lyckas trots allt bli.. Fel?

Eller? Väl på brygghuset beställde jag på skakiga ben trots allt in ett glas och bad en stilla bön om att förbli sjukdomsfri (fördomsfri är jag ju inte.. För visst kan en filmjölkssmakande kakao-porter smaka gott, som sådana där coco-pops typ, kanske..) Nåja, färgen var som vanligt (mörkbrun) och serverat i ett vinglas som vanligt, men som väntat lurade snusket i aromen. En påtagligt mjölkig syra och lätta flyktiga bourbontoner som förde tankarna till vått trä tillsammans med en stram kemisk limliknande helhet utan nämnvärda inslag av porter.. Smaken var påtagligt sur, rivande skarp enbart med en förnimmelse av vad ölet en gång varit (åter igen, en helt okej porter.) Ölets avslutning och lyckligtvis relativt korta eftersmak förde mina tankar åt ostädad toalett (Debaser-toalett för att vara mer precis) eller för den med andra referensramar: en dålig/dassig Mikkeller lambic (inte bra på något vis.) Med ett uppgivet "jaja jag får väl skylla mig själv" lämnade jag sedan raskt byggnaden.

Såhär dagen efter är jag fortfarande i chock, jag är inte sjuk men jag känner mig förvirrad, lite sorgsen och framförallt rädd för vad de ska hitta på härnäst och då hur de ska lyckas sälja ölet till en mera omedveten skara människor. Uppenbarligen går det hyfsat bra för "Malmö Brygghus", det har alltid varit gott om folk där när jag har varit på besök och det verkar finnas ett stort visat intresse ifrån den gemene Malmöiten. Med andra ord tror jag bryggeripuben, speciellt i kombination med faktumet att öl är lite "inne" just nu har ett hyfsat stort inflytande på ölkulturen i Malmö. Frågan är väl bara om de nöjer sig här och kränger ut medioker bira efter medioker bira bara för att de kan eller om de kommer att förfina, utveckla och försöka göra ölen bättre? Vill de överleva efter mikrobryggeritrenden har dött ut och de inte längre ses som ett nytt intressant alternativ i Malmö så krävs en stor allmänförbättring som resulterar i så goda öl att ölen i sig står för sig själva och därmed lockar besökare utöver nyfikna trendpåhoppare och pilsnerslurpande affärsmän som tycker det är "lite kul" med ett bryggeri i Malmö. Och nej då håller inte sur filmjölkssmakande "coco-pops-porter". Pinsamt.