torsdag 23 december 2010

Ett nytt försök då..

Skillnaden mellan brun och svart är stor och enligt min mening mycket viktig när det kommer till en ölstil som "imperial stout". Efter min recension av S:t Eriks "Dubh" fick jag dagen därpå ett mail av Jessica Heidrich som tyckte att det var "superskumt" att ölet var så "ljust" och menade på att det skulle den inte vara och skrev också i följande mening att hon gärna skickade en ny flaska. Detta svarade jag på med Hej. Ja den var väldigt ljus med imperial stout-mått mätt så att säga. Dock skriver jag därefter att den framstår som mörkbrun i glaset.. Utseendet är inte allt här i världen men om du misstänker att det var något fel på flaskan så ger jag gärna den en andra chans, alkohol är ju alltid gott och skulle jag uppleva ölet annorlunda så gör jag såklart ett senare tillägg på min blogg. Jessica svarade i sin tur med att hon gärna skickar en flaska för säkerhetsskull och hoppas på att det blir en bra julklapp. Tack, jag firar inte jul och har därför tagit mig friheten att öppna och ja, så klart både titta, dofta och smaka på ölet.


Ja och det är absolut samma öl med samma ljusa färg (för stilen) som flaskan jag köpte på systembolaget. Smak och doftmässigt är det också samma mediokra öl (det är inte en sågning att kalla det mediokert, det SUGER inte, det är bara.. Mediokert.) Min kamera är inget att hurra för men på bilderna nedan kan man i alla fall registrera att ölet är långt ifrån svart.




Måste en "imperial stout" vara svart då? Måste och måste, nej per definition funkar väl en "mörkare brun" också men det indikerar ju på ett tunnare öl (inom stilen) något som kanske ofta inte är jätteintressant (inom stilen) för om man köper en imperial stout så vill man antagligen ha ett riktigt fylligt och ett ofta mer rostat svart öl.. Ja jag i alla fall.

Så, tack för julklappen, alkohol är som sagt gott i vilket fall som helst och visst är det kul att se att bryggare står upp för sina produkter. Jag förstår verkligen idéen med detta öl och följer därför upp med ett ganska allmänt tips: Ska man göra så kallad extrem öl med udda ingredienser, fatlagringar och annat skoj så är det extremt viktigt att grundölet i sig är så bra att det klarar av att stå på egna ben. Ta bort Islayfat-lagringen ifrån "Dubh" och vad har vi då kvar? (Alla som har provat ölet kan tänka sig.. Inte så mycket?) Samma gäller kryddöl, fruktöl och allt annat skoj som nuförtiden är mer accepterat och anammas av öldrickare världen över. "Skit in, skit ut" principen är lika relevant som alltid.

3 kommentarer:

Baggen sa...

Kanske skulle öppna en ikväll och se om den är så "bra" som du påstår.

Johan sa...

Vill minnas att den bakom fatsmakerna var väldigt fruktig, men med väldigt lite rost, och jag kan tänka mig att grundölet nästan ligger närmare en quad både smak- och utseendemässigt.

Anonym sa...

Det kanske ändå är så att de två fantombryggarna i Sverige inte brygger själva förutom som hembryggare och inte har så mycket koll?

Du måste fråga Jessica Heidrich om det är hon som brygger eller om hon bara lämnar över ett recept som hon gjort i köket. Slottkällan kanske inte hade så mycket rostad malt :)

Ser väldigt blaskigt ljus ut (har ej provat den) men om jämför med Närkes underbara Stormaktsporter/Kaggen och Oceans Järntorgets Arbetarporter så ser den ju ut som en Falcon Bayersk. Det var de svenska men det finns ju många bra amerikanare oxå.

Ola Andersson