tisdag 2 februari 2010

Hair of the Dog Matt

Fick nyligen hem ett paket som innehöll bland annat två flaskor "Matt". Ett öl vars detaljer samt egenskaper beskriv mycket väl här. Jag tänkte hursomhelst bidra med min åsikt om ölet, ölet som jag länge har velat prova och nu sitter här och känner mig lite nervös inför att faktiskt öppna. Jag har inte druckit värst mycket öl ifrån just Hair of the Dog men de få jag har druckit har i stort sätt varit fantastiska, framförallt Fred, Fred "from the wood", Doggie Claws och Adam. Bryggeriets allmänt feta och tunga maltkaraktär är något jag imponeras av, det är smakrika, mysiga och unika öl med långa räcka och stor komplexitet. Just Matt är bryggeriets näst högst rankade öl (plats 30 på Ratebeer) strax under deras mytomspunna "Dave". Dave kommer jag aldrig få smaka men att få öppna en flaska av Matt är spännande nog och det är med viss rastlöshet, nervositet och stor förväntan som jag sträcker mig efter kapsyl öppnaren.. (Summering av följande väldigt introverta och religiösa upplevelse kan läsas i botten på detta inlägg.)


Ölet forsar ut i mörkbrun stråle och samlar sig som en ännu mörkare brun, ganska klibbig vätska i glaset. Ett minimalt beige skum genereras men dör snabbt ut till en liten plottrig ö i mitten av kupan. Aromen förvånar mig först med en väldigt tydlig äpple ton som slår en på (i ?) näsan med sin friska syra. Under den friska och fruktiga "äpple ytan" hittas lite rök, dov mustig malt, bourbon, subtil vanilj och karamell. Fatkaraktären är grymt snygg och integreras väl med den lilla alkoholen som sticker till i näsan. Nu, en klunk.. Woaaah, smaken är bombastisk! Tio gånger så kraftig som aromen, verkligen överraskande och slående fet, väldigt unik och komplicerad (läs många lager.) Harmonin som sprider sig i min mun som en stråkkvartett i en konserthall smakar av mjuk toffe, smält mörk chocklad, nytvättade gröna äpplen, vanilj, bourbon tunna, lätt lakrits och läder. Övergången mellan smaksensationen som i slowmotion exploderar i munnen till den söta och kletiga eftersmaken är len som en oljebadad delfin och den värmande alkoholen presenteras långsamt tillsammans med fruktiga och komplexa toner av våt tobak, grädde och lätt karamell, även en del rök (Islay whisky lik) slingrar sig som en orm i munhålorna men den är ganska nyanserad och subtil o blir på så sätt aldrig en huvudkomponent eller ett störande element som det lätt kan bli i rökfat-lagrade öl. Det här är helt stört, jag öppnade precis flaskan och snålar redan genom att ta så små smuttar som möjligt. Det som verkligen sticker ut och överraskar mig med det här ölet är äpple tonerna, de är så otroligt friska och fräsha, gröna och fruktiga utan att vara syrliga. Smaken lägger sig som en hinna i munnen och hänger med under hela dryckesprocessen. Här finns inga spår av några 11,5% i smaken utan de värmer som bäst i brösten på vägen ner.

Nu bjöd jag precis flickvännen på en klunk och poängterade noga att hon skulle dofta ordentligt innan hon drack och att när hon väl drack, ja då skulle hon bara ta en liten smutt o skölja runt i munnen (snål? Ja.) Hennes första intryck var "konjak", "finsprit" och "mycket alkohol". Dessa kommentarer ändrade min egen, framförallt doftuppfattning av detta ölet då jag nu förstår hur man kan uppfatta kombinationen av friska äppeltoner och bourbon som "spritig" eller snarare "finspritig". Ölet ger verkligen ett lyxigt lite spritigt intryck men självklart utan att smaka fulsprit eller hett över huvud taget. Nej det här är snarare det absolut mest fantastiska efterätts eller avec ölet som varken kräver kaffe eller desserter, det är så komplett och stort på egen hand att snöstormen som viner utanför vårt fönster för första gången framstår som helt ofarlig. Värmen som strålar ifrån min mage just nu klarar vilket snökaos som helst, i alla fall till den sista droppen av denna lilla, lilla flaska.

Mumlandet ovan kan alltså summeras som "orgasmiskt jävla cp skitgod o helt fitt-fantastisk!"

10 kommentarer:

ricke sa...

Damn... det där får ju min De Molen Kopi Loewak, som jag sitter och smuttar på och tycker är riktigt bra, att se ganska blek ut i jämförelse. Intressant att äppletonerna verkar komma fram så tydligt.

hirigalzkar sa...

Ja, jävlar... det räcker så :-)

Fredrik sa...

Håller med det är en riktigt sjukt bra öl.

Weine sa...

Du hade en till sa du .. har redan bokat biljetter till Malmö. ;)

Låter hur som helst alldeles underbart!

andersand sa...

ricke: Kopi Loewak är det inga större fel på!

Weine: När kommer du ner? Den andra flaskan är redan bokad till en liten framtida HOTD provning så tyvärr kan jag inte öppna den men kan bjuda på en Pistonhead!

Niggze sa...

Den lät lite god den där minsannodagen. Kommer du på närke beer makers dinner?

Weine sa...

Pistonhead låter grymt! Du får inte smyga så där utan släng upp några bilder på vad du fått hem. Är alltid kul att se lite bilder på skön öl och så får man känna sig lite avundsjuk.

Alex sa...

Sneglade på Adam och Fred i Köpenhamn, men det blev inget köp. Nästa vända kanske, om de är värda att åsidosätta ett par andra spännande öl för? Såg jag förresten dig på BA i Malmö igår (onsdag)? Var en person som liknade en av figurerna på din bloggbildshistorik.

andersand sa...

Weine: aah ja.. Har ingen bra kamera, sjukt sunkigt med mobilkamera.. Men ja, en vacker dag blir det väll ölporr..

Alex: Fred o Adam borde vara topp prioritet! Framförallt Adam är väldigt unik o en riktig upplevelse. O ja, det var nog mig du såg på BA, du kunde ju chansat o hälsat, satt ju helt själv med anteckningsblocket! (Peated Viking var för övrigt grym..) Alltid lite weird att veta att någon känt igen en, så nästa gång är du tvungen att hälsa, annars är det riktigt creepy..

Alex sa...

GIllade Peated Viking också, riktigt trevlig. Nästa gång hälsar jag definitivt. Nu var jag svensk och vågade således inte chansa :) Blir väl att slänga ner de Hair of the Dog man kommer över då. 15 000 den 25:e februari, då kanske?