söndag 24 januari 2010

Lördags bira

Igår vankades det slapp ölprovning hemma hos mig, temat såg väll ut att bli mer eller mindre "starka söta och dyra belgare" med en ganska seg o tung lineup av Bush Prestige, Bush De Nuits, HY Super Beer och HY Cuvée.. Vi hade dock mycket annan öl till vårt förfogande och någonstans kändes det väll redan innan som 4x 75cl stark belgisk öl var lite optimistiskt så provningen splittrades lite och HY ölen sparades till en annan gång.. Så, redan från början sket sig det där med tema (något som det dock inte var uttalat att provningen skulle ha) när båda bröderna Lindström ville jävlas med ett glas halvblint öl, ca två år gammalt ifrån deras kalla källare uppe i ingenmansland. Fruktigt, lite rostat, mycket lakrits, lite skevt men gott och otroligt svårt att lista ut då två års lagring kan göra lite vad fan som helst med ett öl. Efter några felaktiga men ganska kvalificerade gissningar lyckades jag lista ut att det var en gammal flarra "God Jul" som kommit fram. Väldigt intressant att prova med ett par år på nacken dock inte nödvändigtvis bättre än ölet är färskt, snarare "annorlunda", närmast ett helt annat öl där den största likheten är den ganska fruktiga jästigheten som man kan finna i vissa av Nögnes öl.

Efter "God Jul" drog Rickard fram en udda raritet, De Molens "Lood en Oud IJzer" (bly och gammalt järnskrot?) som tydligen ska vara en blandning av fatlagrad Rasputin och fatlagrad Amarillo.. Låter det lite udda? Det smakade ganska udda. Mycket godis, lite dov amerikansk humle, karamell och kemiska toner som förde tankarna åt aceton och en ganska gedigen beska i avslutningen. Trevligt men man kunde inte låta bli att fråga sig vad ölet ville, det var inte tillräckligt mycket imperial stout i blandningen för att kunna drickas som en sådan (ölet var rätt ljust, brunt med ett smutsvitt skum) och det var inte tillräckligt fräsht och livligt för att kunna agera frisk dubbel/imperial IPA. Väldigt roligt och unikt att få prova hursomhelst då det bara buteljerats 120 stycken flaskor och inte på något vis dåligt.

Bly och skrot följdes sedan av kusinerna "Bush Prestige" och "Bush De Nuits", två öl jag hade druckit innan men såg fram emot att prova igen, speciellt "De Nuits" då som jag alltid tyckt har varit mycket mumsig med en unik vinösitet och stor drickbarhet (speciellt för att vara en 13%'ig belgare.) Prestige var dock helt okej också, inte lika skev o spritig som jag mindes den men den ligger väldigt mycket i lä om man jämför den med det vinfatslagrade julölet..


Två tunga belgare avklarade, var det då äntligen dags att knäppa upp den där skinande flaskan Speedway Stout som stått och ökat i temperatur på köksbordet sedan vi startade provningen? Ja det var hög tid men jag föreslog att vi stack emellan med en palett rensare i form av ett udda påhitt ifrån Cantillon. Cantillons Zwanze (skämt/skämtare) har bryggts en gång om året de senaste två, alltid med någon annorlunda ingrediens. 2008 var det rabarber och 2009'an som vi bestämde oss för att öppna var bryggd med fläder. Ölet var ljusgult o självklart lite grumligt med ett litet vitt skum på toppen. Aromen och smaken var väldigt fläderdominerad, det var nästan som att dricka fläderblomssaft fast med subtil funk och lite syra. Sötman ifrån flädern tog över lite för mycket för min smak och hade man låtit ölet götta till sig ytterligare i en lämplig källare så hade det nog slutat med mer smak av Cantillon och mindre av ren rå fläder. En rolig dryckesupplevelse hursomhelst och fläder i sig är alltid gott men i sig inte en fantastisk blomsterlambic..

Så, dags för "Speedway Stout", ett öl vi alla hade provat innan men som ändå kändes ytterst högtidligt. Förra gänget av detta öl som kom hit var kassa/infekterade och detta har i sin tur lämnat mig med en liten rädsla av att ölet ska göra en besviken, samtidigt som man alltid frågar sig själv både innan och under tiden man dricker ölet "är det fortfarande så bra som jag tyckte förra gången jag drack det?". Rädslan var obefogad och ja, ölet är precis så bra! Vi satt alla som hypnotiserade och mumsade på denna extremt fylliga och smakrika kaffe imperial stout. Ölet är svårt att beskriva på ett bra sätt, det är så väldigt mycket och så väldigt gott att ord knappt räcker till. Mitt förra försök att beskriva ölet kan läsas här dock och det förvånar nog ingen att jag håller fast vid min hyllning. Ett av mina absoluta favoritöl!


Som avslutning bestämde vi oss för att det skulle drickas ytterligare ett öl ifrån AleSmith, ett väldigt tveksamt och skakigt sådant vid namn "Decadence 2008". Detta engelska barleywine har i de flesta fall rapporterats som alldeles för syrligt och ja, i princip infekterat men ett fåtal recensioner på Ratebeer antydde också att det fanns fullt friska flaskor i omlopp. Alltså ren chansning.. Kapsylen av, inte mycket syra i aromen (som var väldigt trevlig för övrigt) men tyvärr vid första klunken kände man det väldigt tydligt. Det var ingen syra som hade tagit över hela ölet på något vis men det var för mycket för att det skulle bli riktigt njutbart. Otroligt synd då ölet annars lovade en fantastisk toffe och karamell laddad fet maltprofil. Nåja, shit happens, vi tryckte i oss våra glas trots allt och sedan var det läggdags.. En ganska tung men trevlig kväll där AleSmiths "Speedway Stout" självklart blev den stora vinnaren. Jag kommer ha väldigt svårt för att inte dricka upp mina resterande flaskor.. Hmm, hade varit gott med en nu..

4 kommentarer:

Fredrik sa...

Trevliga öl som vanligt på dina provningar märker jag, cantillonen är jag nyfiken på testade 2008:an för ett tag sedan den var häftig.

Synd på decadence... Men det finns ju mer speedway stout.

dempa sa...

Najs! Vad fick du hosta upp för en Speedway i Kph?

Baggen sa...

Vi drack en Alesmith Speedway Stout i helgen. Infekterad. Jag har en flaska i skafferiet som jag får se när jag korkar upp nu. Man blir ju lite halvt orolig men denna går väl iofs att få tag på igen om det är så.

andersand sa...

Dempa: 150DK på ölbutiken, strax över 200kr då.. Otroligt värt det när man väl dricker skiten.

Baggen: Trist, var det på krogen eller var det bytesöl? Är ju riktigt trist om man råkar få en flaska via ett byte.. Hursomhelst är ju ölet hyfsat tillgängligt i USA (och billigt) så det går ju alltid att fixa hem fler.