tisdag 2 juni 2009

Svart och svart

Jag är en kontrasternas man och jag uppskattar kontraster i allt jag gör, jag tycker musik behöver de mest lugna, utsvävande elementen samtidigt som jag i samma bit musik kan behöva världens mest distade och upphackade trumsolo. När jag dricker bira vill jag gärna börja med en IPA för att sedan hoppa direkt till en Gueuze för att sedan dricka ett sött barleywine och så vidare. Idag tänkte jag uppleva kontraster inom ölvärlden åter igen genom att börja med en Carsberg Sort Guld följt av en Beer Here Essentia Bina. En dansk duel, "sort vs sort", stort bryggeri vs litet bryggeri, stort öl vs litet öl.. Nej, jag ska självklart inte göra en jämförelse, det vore ganska löjligt, däremot ska jag smaka på en och skriva om en "Sort Guld" som blivit kvarlämnad här av en gäst ifrån gårdagens "tjej ölprovning". En av damerna hade alltså med sig några "Sort Guld", inte för att vi skulle prova dem men ifall någon ville ha efter provningen som hon sa, jag tog en klunk sent på kvällen och tänkte "fan, man skulle skrivit lite om den här" och blev på så sätt med skräckblandad förtjusning lite glad när jag såg två burkar i kylskåpet i morse. Efter "sort 1" tänkte jag prova "sort 2" som jag misstänker smakar lite mer och förhoppningsvis är lite mer njutbar men vem vet?

Så först ut, Carlsberg Sort Guld, en ljus lager på 5,8% som kommer i en svart burk. Självklart förväntar jag mig inte att det här ska vara bra, inte ens "ok" men jag ska försöka vara öppensinnad, kanske kan det vara en "ok" törstsläckare utan bismaker eller är det för optimistiskt det också? Vi testar..


Ögat ser en extremt klar gul tunn vätska med ett litet tunt vitt skum som lämnar små prickar på vinglaset jag provar ur. Lukten (notera lukten) är av sötsliskig burkmajs och metall, det luktar faktiskt lite unken fis och möjligtvis en väldigt subtil citruston. Munkänslan är lätt med en ganska liten men trots allt väldigt vass, brännande kolsyra. Trots att ölet är väl kylt och bara ligger på 5,8% så slår alkoholen direkt igenom i smaken, smaken som närmast kan beskrivas som gammal, unken och skunkigt sötsliskig, metallisk sörja. Värt att notera är att jag inte överdriver här, jag är bara helt ärlig och nämner de smaker jag känner precis som jag gör med alla andra öl jag provar. Eftersmaken är förresten söt med en lätt kemisk bitterhet och fortfarande den där metalliska alkoholsmaken som biter sig fast i gommen som kalla pommes frites. Nu pallar jag inte dricka mer men jag ska inte heller hälla ut det, inte riktigt än.. Nej nu ska det stå och värmas upp, iaf komma lite närmare en mer avslöjande rumstemperatur så får vi se vad det smakar då, efter det förtjänar jag förhoppningsvis något bättre.

(30 minuter senare)

Nej alltså, nu är kolsyran helt borta, den som annars "blockerade" de hemska smakerna eller rättare sagt bismakerna en del, nu doftar det lite kiss och smakar ännu sötare. Det smakar liksom kvavt som en mörk sommareftermiddag, det smakar som om det snart ska börja åska och spö regna, ni vet det där friska sommar regnet som sköljer bort allt det varma, kvava, det äckliga svettiga för att sedan lämna en själv och gatorna rena. Essentia Bina får bli mitt sommarregn ikväll.

Essentia Bina ifrån "Beer Here" är en gammaldags imperial porter på 16% bryggt med fänkål och bränt socker och som förr i tiden är den kolsyrelös enligt etiketten. Den kommer på 25cl flaska med rostig kapsyl och en svartvit ganska skum etikett. Jag tog ett smakprov av den här på ölfestivalen i Valby och ja, den gjorde ett starkt intryck på min då sårade palett med sin stora smak och jag tänkte för mig själv, "det här måste jag dricka i hemmets lugna vrå med utvilade smaklökar".


Jag tar fram min bästa kupa och ur den lilla flaskan rinner stilrent en tung svart stråle ut och samlar sig på botten och genererar som bäst ett litet mörkbrunt bubbligt skum som snabbt sjunker ner till ett minimalt söndrigt lock. Aromen är minst sagt enorm av lakrits, mintchocklad, kallt kaffe och subtil träsälta tillsammans med brända toner och något som påminner lite om blodkorv. Munkänslan är stendöd och otroligt fet, kletig och samtidigt väldigt len. Smaken är enorm, självklart söt men balanserad av en bränd sälta och en del bitterhet. Det bjuds på allt det ovanstående med ytterligare brända lakrits toner, inslag av körsbär och snygg värmande alkohol som harmoniserar med den brända malten och relativt kraftfulla bitterheten i avslutningen. Eftersmaken sitter kvar i både munnen och halsen och bränner på ett behagligt sätt. Trots "värme" så är detta fortfarande väldigt balanserat, ölet är lika starkt som tex Dark Horizon men i detta fallet helt utan att bli spritigt, alkoholen är extremt väl integrerad och bidrar bara till hela smakupplevelsen. Det här är verkligen ett massivt öl, jag tror mig nästan kunna känna en ovanlig tyngd i kupan trots att jag bara har hällt upp en femton centiliter. Jag fortsätter att gilla Beer Here skarpt och ser fram emot Christians framtida skapelser!

Macro 0, Micro 1

12 kommentarer:

Niggze sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Niggze sa...

Jag som trodde att Sort Guld skulle ta hem den här fajten lätt ;) Den är juh trots allt en av världens bästa öl enligt mindre ölutbildade tomtar.

Daniel sa...

Underbart inlägg. När du skriver mikro vs macro kan jag se Dan Bäckman framför mig. TV4 - Dramaten 1-0.

Inte för att jag är grymt kulturell, utan för att jämförelsen är enkel!

Daniel

Rekan sa...

Sort Guld är verkligen grymt äcklig. Andra pisslagers kan ju ofta mest vara menlösa, men Sort Guld är fan odrickbar.

Den där 1600-tals portern som du hade att svälja ner den med lät däremot högintressant.

andersand sa...

Ja jag tänkte själv lite Dan Bäckman faktiskt, duellen var inte heller riktigt rättvis ;)

Jag blev faktiskt själv förvånad över hur dåligt ölet smakade, har druckit det i tonåren men inte fan trodde jag att det var så illa.

ricke sa...

jaha, nu blev man sugen på att åka till Köpenhamn igen. Typiskt...

Håller med om Beer here, de (han) imponerar verkligen.

Marc Schuterman sa...

Provade också Essentia Bina på mässan i Köpenhamn och tyckte den var riktigt bra. Som tur är har vi lyckats få loss de 8 sista kartongerna, som vi får hem i nästa vecka.

Btw, nu blev jag nyfiken på att gå och köpa mig en Sort Guld och prova! :)

Mvh
Marc Schuterman
Brill & Co

Gyllenbock sa...

Skönt inlägg! Ärligt talat är jag osäker på om jag någonsin druckit Sort guld, tror inte det. Blir inte direkt sugen heller. :)

andersand sa...

Ricke: Du tror inte det finns intresse här i Malmö att dela upp ett kolli (12 flaskor) Dark Hops? Jag hade kunnat tänka mig några.

Marc: Goda nyheter! Fortsätt göra ett bra jobb!

Gyllenbock: Jag tror varken på djurplågeri eller självplågeri, låt bli Sort Guld!

ricke sa...

anders: Borde väl inte vara omöjligt. Jag skulle iaf kunna tänka mig ett par flaskor.

hirigalzkar sa...

Blir sjukt sugen på den där (du får själv lista ut vilken) ölen! Har gillat allt jag har druckit från Beer Here hitills. Inte ofta ett nystartat bryggeri kommer med så pass många öl av så pass hög kvalité!

Markus sa...

Blir att knata iväg till Systemet och köpa lite Sort Guld. Känns som om det vore trevligt med lite urinöl;-)