söndag 30 november 2008

Ett par öl och en flaska champagne

Mitt besök på "The bishops arms" igår blev kort och gott, eller mja, hyfsat gott. Min sambo var inte ölsugen så hon käkade en "bishops burger" och var glad, jag var såklart ölsugen och drack en Hantverksbryggeriet "Sotarn" på 4,3% som var helt ok, antecknade lite snabbt men kort och gott kan man säga att den var väldigt lätt med en hyfsat stor smak av lakrits. Efter den så ville jag slå på "stort" och prova en engelsk stark ale/barleywine som jag har sett lite här och där men aldrig fått chansen att smaka på, "criminally bad elf" men den var tydligen slut. Jahapp, efter en kort stunds funderande, eller rättare sagt väntan av bartendern så körde jag spontant på "Gouden Carolus Christmas" som var god men lite för söt för mig, eller rättare sagt för sött för att sitta och dricka på puben. I karaktär var den väldigt lik deras välkända "Cuvee van de keizer (blå)". Efter Carolus så kändes stället tomt på intressant öl men mer och mer fullt på människor och samtidigt som det blev riktigt trångt så slank jag och sambon ut i kylan igen.


Idag har det varit och är fortfarande min sambos födelsedag, jag har gett bort presenter, fixat fin frukost och massa sådant. Vi har käkat gott och inte druckit en enda öl! däremot delade vi en flarra champagne (Veuve Cliquot Ponsardin Brut). Jag och min sambo fick flaskan av svärsyrran och hennes fästman ifrån USA senast de var på besök. De sa att den var en "ganska fin champagne" men "ganska" i kombination med dryck brukar göra mig lite skeptisk, å andra sidan så har jag ingen aning när det kommer till sådan här dricka så..


Ur den stora flaskan forsade hursomhelst en klar stråle som skapade ett stort, extremt snabbt döende, fräsande skum. Drickan eller vad man ska kalla det är jätte klar och jätte ljus gult. Påminner lite om en Jever utan skumkrona. Aromen är frisk och ganska fruktig av äppel, päron, lite banan och lite alkohol. Kroppen är livlig, kolsyrig och ganska vass. Smaken är söt syrlig och säger mig inte värst mycket. Det hela avslutas porlande, kolsyrigt och eftersmaken är fruktig och torr. Jag kan inte ett skit om champagne, jag vet inte riktigt "hur" man ska dricka det och jag vet absolut inte hur man bedömer det, jag tycker det är både sött, syrligt och torrt samtidigt och saknar humle mest hela tiden! jag antar att denna flaskan får ett pluspoäng eftersom det inte smakar sprit (12%), det är ju alltid bra. Aja, man kanske ska ta en öl då?

lördag 29 november 2008

Lördagsgodis

Mörk, våt och regning lördag som definitivt kräver lite godis för att liva upp stämningen. Än så länge har godiset bestått av luch på "svea bar o bistro" där jag klämde en "sea dog IPA" som varken smakade illa eller var något att hoppa upp och ner över. Nu sitter jag och suger på Mikkellers "Not just another wit" som nyligen inhandlades i Köpenhamn.


Ölet är Ljusgult och grumlig med ett enormt, fint vitt skum som lämnar ganska seriösa rester på glaset. Doften är otroligt frisk och inbjudande med mycket humle, tropisk frukt och lika friska toner av vete. Kroppen är relativt lätt med hyfsat mycket livlig kolsyra, uppfriskande! Smaken är juicig, fruktig, både wit'ig och seriöst humlig och det hela funkar häpnadsväckande bra. Ölet avslutar med ett ordentligt humlebett och en något sträv vetekaraktär. Eftersmaken är lång, torr och får en att snabbt vilja ta en ny slurk. Mycket gott, friskt öl som inte visar ett spår av sina nästan 8% (7,8%) I all uppriktighet är det inte världens djupaste och mest komplexa öl, men jag tycker det är en höjdare om man tar det lite mer lättsamt, som en värmande sommardrink i vinterkylan..


Kvällens nästa steg riktas mot "the bishops arms" här i Malmö, känner ett starkt behov av att komma ut ur lägenheten och förhoppningsvis hitta något drickbart i samband med detta. Bishops arms, är för all del inte mitt favorit ställe i Malmö men en lat och blöt kväll som denna så är det lagom med en tio minuters promenad.. Får hoppas de har något roligt på fat ikväll, det händer lite för lite på flaskfronten och har de något på flaska som man inte har provat så är det enbart av anledningen att det är för högt pris för en person, eller rättare sagt, en student som jag. Får även hoppas det inte är helt fullpackat av fullpackade medelålders män som hinkar "whatever" och skriker till "whoever" bara för att de har hinkat för mycket "whatever" hela kvällen sen de slutade jobba. Aja, vad kan man begära av svenskt uteliv? det vore ju löjligt att tro att folk skulle kunna sitta och prata, dricka gott och bara ha det allmänt trevligt, att ha det trevligt räcker ju inte när man har jobbat åtta timmar om dagen i fem dagar, då måste man ju "släppa loss" lite. Äh, nu får jag skynda mig iväg om jag ska hinna dricka ett par öl innan de invaderar. Önska mig lycka till.

Fredagsgodis

Igår, fredag så började jag kvällen med en infekterad "kals stout" från Dugges, sedan drack jag kall weissbier till mängder av tacos samt käkade chocklad kaka tillsammans med ett par av flickvännens klasskompisar. Heltrevlig hemma kväll om man bortser från Kals stout som under ytan av syra hade en del potential att vara en trivsam, len stout. Kvällen avslutades med Averys "the beast grand cru" som jag har undvikit att prova ett tag nu, en amerikanare i belgisk stil på saftiga 14,6%. Färgen var mörk, förvånadsvärt klar brun färg med ett litet beige skum som i princip försvann direkt. Aromen var riktigt kraftig och inbjudande av russin, torkad frukt, sirap och ett litet alkohol sting. Kroppen var relativt lätt men smaken söt och stor av massvis av det ovannämnda. Lite lyxig, alkoholig konjak karaktär med en trevlig eldighet. Finishen bränner till lite lätt och släpper sedan lös en stor belgisk fruktighet som håller i lång ut i eftersmaken. Det är sött, men det är också gott. Jag brukar vara känslig för söta öl men här harmoniserar det väldigt väl med den höga alkoholhalten. Det var den första "the beast" jag har provat och den har nästan tre år på nacken. Det smakade väldigt väl lagrat, så pass att jag är
nyfiken på att prova en färsk flaska lika gärna som jag vill prova en
tio år gammal. "The Beast is a seducer" står det på flaskan, en väldigt lämplig benämning på detta öl, verkligen förförande.


Ännu ett överraskande trevligt öl ifrån Avery, vore det inte för att "stilen" i sig inte är min favorit så hade jag varit något mer exalterad och sugen på att jaga fatt i fler flaskor. Serverad väldigt väldigt lätt kyld i en stor konjakskupa vilket kändes lagom lyxigt.

torsdag 27 november 2008

Cantillon Fou'Foune

Vid de tillfällena som jag stöter på en Cantillon öl jag inte har smakat än så brukar jag alltid slå till, de är dock ganska många och en av dem som jag har lyckats skjuta upp att prova fram tills nu är ”Fou’ foune” ett spontanjäst öl på 5% där man har tillsatt aprikoser (300g per liter.) Det låter ju inte så jävla hett men känner man till Cantillon så vet man att det aldrig blir sliskigt utan bara jävligt surt.. och gott! Detta är ett av ölen jag släpade hem mig från den senaste Köpenhamn visiten. Inhandlade det på ”Ölbutikken” flaskan är igenkorkad 2005, drucket ur en Boon Geuze ”tumbler” ett sådant där halv fult standard lambic glas som kanske inte gör lambic som är så exotiskt för oss rättvisa (men trots allt har sin charm.)


Ölet är väldigt blek, mörk gult. När man häller upp det så fräser ett litet vitt skum till för att sedan försvinna lika snabbt lämnades en frisk fruktig doft i hela rummet, tjing! Efter ölet har sansat sig lite så får man faktiskt sticka ner näsan lite för att komma åt den något udda, syrliga, skumma doften av fukt skadad källare, skarp citron och de klassiska stalliga och höiga dofterna typiska för Cantillon och typiskt för lambic i allmänhet. Minimalt med aprikos kan anas under den skunkiga och ganska aggressiva ytan. Smaken sliter i hela munnen precis som man väntat sig (men trots det blir förvånad över var gång) och innan man vant sig så är det i princip bara en syre attack. Efter en kort stund så kommer de fruktiga aprikos tonerna både här och där. De dyker stundtals upp i små doser, i eftersmaken, ibland när man slickar sig på läpparna och trots det aggressiva första intrycket så hittar man dem helt plötsligt i hela munnen. Livligt, häftigt och varierande. Surt är det men också väldigt komplext och tillsatsen av aprikos är skithäftig. Det vattnas i hela munnen och nästa klunk är lika god som förra. Roger Protz skriver kort i boken ”300 Beers to try before you die” att Jean-Pierre Van Roy, den nuvarande ägaren med ett “varglikt flin” berättade att foufoune in brussels dialect means pussy. When you consider the shape of an apricot, you know he is not referring to the brewery cat. Jahapp, tack för infon? kul att, som man kan läsa på Cantillons hemsida att de kallade aprikos odlaren François Daronnat, som levererar aprikoser till bryggeriet för just "foufoune" härligt smeknamn. Tittar man på fler av Cantillons etiketter så har man sådär lagom, härligt sexistiska och småcharmiga målningar, små detaljer som gör det ännu roligare att dricka detta ”funky shit” jag vet inte om jag vill veta vad som ligger bakom vissa av dem om nu en aprikos på svart bakgrund relaterar till det kvinnliga könet. Nåja, jag är inte pryd och fortsätter dricka glatt! Det borde ni också göra när ni får chansen. Jag kommer fortsätta leta fler Cantillon i framtiden, även om de så börjar buteljera rena kroppsvätskor. Så länge det smakar såhär gott så kvittar det.

På måndag är det den 1'e december

Och då kommer det nya "tillfälliga nyheter" till systembolaget. En Eisbock från "Kulmbacher brauerei" på saftiga 9,2% som tillsammans med Samichlaus Bier 2008 utgör de enda lagerölen. Två seriösa öl som bara via etiketten för tankarna till stridsvagnar och rolig engelska med tysk brytning. Sen kommer ju Anchors Christmas Ale 2008 på 1,5 liters flaska! en sådan ska jag ha att slå ihjäl inbrottstjuvar med, dricka den lär man ju aldrig göra i alla fall. Fatlagrings fetishisterna från BrewDog kommer med en "Islay whisky cask aged IPA" som verkar ha fått väldigt blandade recensioner, oftast med lutning åt det negativa hållet och ja, idéen låter i mina öron något avig. Sen får vi en saison från "bryggeri De Glazen Toren", samma belgiska bryggeri som nyligen kom med den goda dubbeln "cuvee angelique" så det blir onekligen roligt att få prova denna och se om den också passar smaklökarna, "Saison d'Erpe-Mere" heter den. Stone kommer åter igen med två öl, "Vertical Epic 070707" och ett av de härligaste ölen ifrån detta släppet, deras "imperial russian stout" som jag enbart har provat en gång tidigare och definitivt vill dricka igen. Verical epic 070707 är jag väl något skeptisk till, jag brukar sällan uppskatta amerikanska belgo biror men prova den är trotts allt ett måste. Klassikern "Thomas Hardy's Ale" dyker upp i år igen, ett sjukt lagringsvänligt öl med härlig engelsk, värmande, "läs en bok och rök din pipa" karaktär. Den perfekta julklappen "Fra Til" av Mikkeller kan man ge bort om man inte orkar köpa julklappar, orkar man inte heller slå in dem så har den en perfekt etikett som kommer i form av ett "Från, till" julkort. Jag provade den nyligen i Köpenhamn och den går minst sagt att svälja. Sist och nästan minst så kommer det en italiensk imperial stout "Verdi Imperial Stout" ifrån "Birrificio Del Ducato" (det jobbiga med alla dessa nya italienare är deras bryggerinamn puuh..) En imperial stout på 8%, jag är alltid lite skeptisk men jag får köpa en flaska och testa då stilen är en av mina favoriter (vilket också, ofta gör en något mer kräsen.) Så, ännu en god öl månad (och den är inte över än då vi har "mitt i månaden släppet" den 15'e kvar med ännu mera lyxig öl.) God jul Anders önskar systembolaget?

onsdag 26 november 2008

Söndags onsdag

Känns helt och hållet som söndag idag, har knappt hunnit landa från Köpenhamn besöket. Drack en del god öl och spelade på ett småtrevligt ställe vilket gick ganska bra. Under kvällen fick jag först dricka Nögne Ö's IPA, Amagers Hr.Fredriksen samt en "Royal julöl" på klubben/baren där jag spelade, antar att det var det minst dåliga alternativet.. Ale 16 var självklart slut också så jag fick inte reda på hur medioker den faktiskt var. Senare på kvällen blev det Ölbaren och ett barleywine från "De Molen" som hette någonting med cuvee och ett nummer (satt och socialiserade med en fellow musikant så jag ville inte fokusera för mycket på ölet..) minns det som starkt (runt 12%), ganska lyxigt och gott förutom att det var lite för alkohol smakande. Så när det kommer till öldrickande så var det en bra kväll. Sen blev det ju också lite öl att ta med hem men mycket mindre än vanligt för jag orkade helt enkelt inte släpa på en massa (utöver musik utrustning som är jobbig i sig.) Jag kommer rapportera angående de ölen senare. Nu ska jag dricka upp min Jämtlands Julöl sedan gå och lägga mig extra tidigt för en gångs skull. Jämtlands smakar bra i år också förresten, fruktigt, harmoniskt och hela tiden roligt att dricka, skål.

måndag 24 november 2008

Min konst mot ale och en bit mat

Idag har jag skrivit en tenta, färdigställt en databas, programmerat ett “virtuellt piano”, “repat” och druckit en Corsendonk Christmas! Allt på en dag. Ska hinna med att klämma en öl till samt “repa” en runda till. Ska dra över till Köpenhamn imorgon eftermiddag, shoppa lite öl sen spela min musik på någon klubb/bar/kulturtrams ställe på Nörrebro. Min betalning blir “travel, drinks and a meal” det första jag frågade när jag fick mailet var om de hade någon trevlig öl.. Det enda danska mikrobryggeri ölet de hade var “Ale 16” från Fyn. Antagligen en sådan där helt vanlig “lagom” brown ale, med andra ord inget att hurra för. Jag är sjukt fördomsfull ja, men ärlig nog att erkänna det när fördommen har blivit krossad (om den nu blir det..) Hursomhelst så ska den provas och sedan ska jag spela, det är alltid kul. Har meckat ihop ett 50 minuters set som dynamiskt sett är ungefär lika “lagom” som en brown ale på 5,7%. Eftersom jag inte har någon större uppfattning om vad det är för ställe jag ska spela på så konstruerar jag ett ganska “lagom” set så att jag varken ska döda folk eller döda folk av tristess. Aja, det är inte lönt att spekulera, bara köra på. Sist jag var uppe I Stockholm och spelade så blev det besök på Oliver Twist och Akkurat. Nu blir det istället Ölbaren, det är inte fy skam det heller, de har nästan alltid något nytt och intressant på fat och ett vettigt flaskutbud även om det inte uppdateras jätte ofta. På onsdag tänkte jag vakna upp i Köpenhamn, ta det lite lugnt och sedan vandra till Ölbutikken och inhandla ett par flaskor "not just another wit" och antagligen något annat smått och gott, Averys "demon serie" vore kul om inte annat. Det blir inga öl från "special eventet" dock, det är en sak som är säker.. Hoppas heller inte att personalen är "sjuka" eller sena denna gången också då jag måste vänta i Köpenhamn till 15:00 då de öppnar trots att jag inte är sugen på att spendera hela förmiddagen där.


Bilden ovan är på mig när jag kollade mail i Stockholm förra året. Corsendonk Christmas var förresten lite av en besvikelse, jag mindes den som betydligt fylligare..

söndag 23 november 2008

Småkul "nyhet"

Nyhet... Jag som frös för att få köpa de så jävligt begränsade ölen från Mikkeller i slutet på sommaren som "enbart säljs vid detta tillfälle osv" skickar nu vidare nyheten om att black as coal, black as hell, black as the night och smoke a ciggy nu finns att köpa på Ölbutikken i Köpenhamn som en liten extra läsarservice och som ett glädjeanfall över att ratebeer är tillbaka efter lång tids sjukdom så har vi länkat coal, hell och ciggy så att ni kan läsa deras senaste rate'ings på ratebeer.com. Vi har inte länkat till black as the night eftersom den än så länge inte har någon rate'ing. Om du vill vare den första att betygsätta den på ratebeer så börjar det hela med en trip till Ölbutikken. Ironiskt nog så verkar "ratebeer" vara nere igen (?) eller så ligger problemet på min front. Hursomhelst så slår deras nya reklam (hype) mig som jävligt dryg och ineffektiv. Ölen nämnda ovan är alla helt okej men inget extraordinärt om man inte räknar någon form av coolhetsfaktor.. Skulle jag kunnat komma in på ratebeer.com nu så hade jag slängt in ett betyg på "black as the night" så snabbt som möjligt bara för att de dumma fanskapen som bryr sig om att vara först ska bli ledsna i ögat.

lördag 22 november 2008

Sslmttö

Seg lördag, har studerat två ämnen jag är milt intresserad av (databaser och nätverk) och jag har gjort det mer än vad som är mänskligt möjligt. Utöver det så har jag druckit en espresso på njutbar igen (Rwanda Gatsinga, samma espresso de har stoppat i Nils Oscar Coffee Stout, kul att prova.) Har även "repat" och druckit lite öl. Eftersom ingen föreslog lagringstid för "Old Tom" så tyckte jag att det var dags att avliva katten. Dennes tid hade definitivt kommit då det var lite väl vinöst och livlöst, lite för engelskt för min smak också men mjaa (mjaoow) annars en ganska välgjord bryggd som indirekt påminde om en äldre Chimay Blå (mycket jäst fruktighet.) Gillar man engelsk old ale så kan jag rekommendera det, annars är det inget att jaga fatt i direkt. Sen blev det en Left Hand "twin sisters" igen (var liksom tvungen att kontra det engelska vinösa..) och då började jag fundera på benämningen "dubbel IPA" gentemot "imperial IPA" jag föredrar inte det ena över det andra, det är väl skitsamma. Däremot finner jag det störigt när folk uttalar IPA eller ännu värre DIPA "som det låter" alltså "iiiiipa" eller "diiiipa" (även om de flesta säger dubbel iiiipa.) Alltså, I.P.A är ju en förkortning, då säger man bokstav för bokstav, det gör det hela ganska enkelt. Jag förstår att det är jobbigt att säga "india pale ale" men varför förvandla I.P.A till iiiipa? det låter ju som ett konståkningstrick där diiiipa är dubbelt så häftigt och svårt att utöva. Som att göra en 180 och om man är riktigt duktig en 360. Om man kallar india pale ale för iiiipa, kallar man då en pale ale i amerikansk stil för apa? Jag tjattrar bara nu så jag ska återgå till min lhtsdipaa, sen kanske jag coolar ner med ett glas is.

torsdag 20 november 2008

Re Ale Extra (och lite ost)

Efter att ha provat den italienska pale ale'n (i amerikanskt stil) "Re Ale" på 6,4% från "Birra del Borgo" så var jag tvungen att springa inom systembolaget och köpa en flaska "extra" av samma öl. Så vitt jag vet så ska det bara vara lite mer humle i "extra" versionen och med tanke på att originalet smakade riktigt gott så var jag, som humlefräst tvungen att prova även denna variant. Efter systembolaget råååkade jag även springa inom "njutbar" och köpa tre sorters ost som skulle passa denna pale ale.


Ölet är lite disigt kopparfärgat med en enorm, kletig skumkrona som lämnar sjuka
mängder spindelvävliknande rester på glaset. Det doftar lovande humle i
köket när jag häller upp vars ett glas till mig och damen. När jag luktar närmare så känner jag söta men friska drag av malt och humle, en ganska koncentrerad arom som nästan framstår som kemisk infinner sig tyvärr också, jag brukar känna samma kemiska doft i öl med simcoe humle, samtidigt så har jag provat andra öl med simcoe som bara luktar fin fint. Kanske är det någon udda krock någonstans eller så är jag bara helt ute och cyklar. Kroppen är lätt, smaken är till en början också ganska lätt och söt men det hela övergår sedan i en ganska trivsam humlebeska. Eftersmaken är torr och lång med söta maltoner som retas med den ganska sträva beskan. Ölet är väldigt lättdrucket! I jämförelse med vanliga "Re Ale" så förlorar det dock för jag hittade inga kemiska toner i aromen. Sen tycker jag inte skillnaden mellan "extra" och det
"vanliga" är så stor heller (förutom det negativa.) Lite besviken över faktumet att
detta ölet inte bara är en perfekt, upbiffad version av originalet.


Jag tycker ost är väldigt gott men jag har extremt begränsade erfarenheter och kunskaper inom området. Det är väl lite som öl i början, många länder, regioner, namn och stilar att hålla reda på. Det är väl bara att prova sig fram? smak och luktsinne är ganska direkt kopplat till det undermedvetna vilket innebär att på rå upplevelse nivå så skaffar man sig nya erfarenheter bara genom att kränga saker. Så jag krängde tre ostar till min pale ale och ja, hur funkade det då? det var helt ok. Ölet var på gränsen till att ta över hela tiden, den första och mest lättsamma/subtila osten (Brillat) fick ganska mycket spö av ölet (synd för det var en riktigt god ost.) De andra två ostarna (Pecorino Sardo och Gruyere) klarade sig bättre men kraftfullhetsnivån skulle nog varit ett steg högre i allmänhet. Det sagt så funkade det bra men genererade inga fontänorgasmer, ska definitivt fortsätta handla hem ost från njutbar och prova vidare. Har en känsla av att ost, inom några år kommer bli ett stort intresse för mig i samma anda som öl. Jag välkomnar trevliga ost och öl rekommendationer! ge mig länkar till bra hemsidor, tips på bra ostställen och dela med er av egna erfarenheter!

Duggne Ø

Läste på Magnus Barks blogg Ofiltrerat.se om Nøgne Ø's och Mikael Dugge Engströms nya samarbete. En sahti på 11% alkohol. Kanske skapar vi världens åttonde underverk imorgon ;-) skrevs det på Dugges hemsida 080915, dagen innan det drog iväg mot Grimstad. På Nøgne Ø's hemsida kan man nu läsa lite om det hela tillsammans med andra nyheter (som ett gäst brygg med Stone och Jolly pumking.) De ska minsann ha beröm för en hyfsat väl uppdaterad och lättnavigerad hemsida med gott om personliga och stämningsfulla fotografier. Det händer mycket roligt i ölvärlden.

onsdag 19 november 2008

Gå i ide med Hibernation ale

Idag har jag shoppat julöl. Dök in på systembolaget "hansa" en kvart över tio och fann några extremt tomma hyllor. "leveransproblem" så det fick bli lite Dieu du ciel, great divide och random svenskar sedan traska hem igen för kaffe hinkande och icke studerande fram tills två tiden då det var dags för fika och.. Mer kaffe. Väl ute på stan så kilade jag och vännen inom systembolag no2 och plockade upp de resterande julölen innan jag landade på "njutbar" ett mycket trevligt ställe med god espresso. En timme senare vart man hemma med sin julfångst. Det ölet från julsläppet förra året som jag drack absolut mest av måste ha varit Great Divides "Hibernation ale" det var grymt många flaskor över efter förra julen så jag hade turen att dricka det ändan in på våren. Fast nu var det ett tag sedan och jag har saknat det, en kraftfull, maltig "old ale" med en amerikansk touch.


Ölet är mörkbrunt, skummar ordentligt men det sjunker snabbt till ett litet beige lock. Doften är en aning anonym och mild, maltig med toner av nötig nougat och grädde. Kroppen är relativt fyllig. Smakrik av kakao, nougat och lätt frukt med en lite rostad och humlerik finish, ordentlig wow faktor vid första slurken. Eftersmaken är värmande med fruktig malt och ordentligt med humle. Det är inte nödvändigtvis juligt utan snarare ett värmande vinteröl (bryggeriet påstår inget annat heller) som för tankarna till öppna eldar i små trästugor. Ett mysigt öl att värma sig med i vinter.

Mikkeller "Not just another wit"

Mikkellers hemsida står det nu att "Ikke bara endnu en witbier" (inte bara en vanlig jävla wit) finns buteljerad på 75cl flaskor och kostar 66 danska kronor på "ölbutiken" Det må ske att det är världens första "IPW" som de så modern uttrycker det. Jag fick chansen att prova den på european beer festival sent i somras. Mina förväntningar var inte värst höga.. Jag tycker det är kul att Mikkeller experimenterar hej vilt men tycker ofta det blir lite sisådär. Hursomhelst så blev jag mycket positivt överraskad den här gången, "Not just another wit" är ett av ölen från festivalen som lämnade störst intryck på mig. Jag gillar witbier och jag gillar humle och här funkar det faktist skitbra, det är friskt, exotiskt fruktigt och törstsläckande utan att vara tråkigt. Minns att första klunken gav mig lätta "vafan är detta?" reaktioner men det förvandlades snabbt till ett stort leende på mina läppar.


Det är lätt hänt att man misslyckas när man experimenterar med och blandar extremer men när man väl lyckas så är det riktigt härligt. Så jag vill gratulera Mikkel Borg Bjergsø till ett lyckat experiment och rekommendera alla med ett öppet sinne och en gnutta äventyrslistenhet att prova ölet. Om inte jag övertygar så kanske recensenten här kan göra det.. Nu får jag väll åka över till Danmark igen och inhandla ett par flaskor av denna, det är inte vad jag skulle kalla ett vinteröl men när man tröttnat på kylan och slasket så är det säkerligen en drog som kan hjälpa en att drömma sig bort till soliga sommardagar! (jag har redan solabstinens.)


Det ser även ut som att många av ölen från ölbutikens "special event" finns att handla där nu. Det är ett par riktigt svarta och djävulska imperial stoutar, en "imperial rauchbier" samt ett par samarbetes öl med Amager och Xbeeriment. Det var roliga öl att prova och eventet i sig var en småtrevlig morgon aktivitet. Bloggaren Fredrik har skrivit lite om ölen från "sexpacket" här och han har även skrivit lite om "eventet" i sig här.


Utöver alla andra häftiga nyheter ifrån Mikkeller så har de även varit hos Three Floyds igen och bryggt "Havregoop" Spännande minst sagt.

tisdag 18 november 2008

Amerika i släkten

Fick nyligen höra av mor min att vi faktiskt har sysslingar i Amerika. Hjälper ju inte mig direkt men att min flickväns mor (aka svarmor) är New Yorker hjälper en del. Dels med bra betyg i gymnasiets Engelska A och B men även genom att nyligen släpa hem en resväska väl vadderad öl från New Beer Distributors NY. Damen är kort och nååågot äldre så när jag mailade över en liten önskelista så väntade jag mig absolut inte att hon faktiskt skulle komma hem med dem, inte heller att hon skulle orka ta sig till själva affären, ännu mindre släpa på dem hela resan tillbaka till Sverige men det lilla kraftpaketet överraskade och gjorde mig till en väldigt lycklig man!


Hon kom hem med ölen på bilden ovan (Victorys Old Horizontal, Storm King, Hop Devil, Stones Imperial Stout, Ruination, Oaked Arrogant Bastard, Double Bastard, 11th Anniversary Ale, Southern tiers Pumking, Creme brulee samt en Samuel Adams Tripel Bock.) Värt att notera är att jag enbart beställde 8st öl (det var jätte svårt att begränsa beställningen men jag visste att hon skulle ha svårt för att släpa på allt) men hon kom hem med 11st! Visserligen fanns inte några av dem jag beställde och en hel del blev utbytta mot annat. Jag skulle ju aldrig beställa en "imperial pumkin ale" om jag begränsar mig till 8st öl. Men visst är det kul med överraskningar.. Det mest ironiska var ju att systembolaget med sitt första "stone släpp" kunde erbjuda "double bastard ale" och att ett par dagar senare kommer svärmor hem med en flaska ifrån USA. Nåja, ölet är ju onekligen skitgott så man ska inte klaga, smuttar på en just nu faktist men tänker inte göra en djupgående recension då jag misstänker att tack vare systembolaget har de flesta svenska ölnördar fått prova den. Det är hursomhelst väldigt mycket av allt och väldigt Amerikanskt från etiketten till sista droppen ur glaset. Stone hade nog de absolut mest mumsiga ölen i beställningen ovan med "Ruination" och den ekiga varianten på deras välkända öl "Arrogant bastard" Imperial stouten var också utmärkt men ska jag vara ärlig så blev jag något besviken. Besvikelsen uppstod dock antagligen för att jag har hört en sådan väldig massa gott om den. De mest udda ölen var utan tvekan från New York bryggeriet "Southern Tier" med en imperial pumkin ale på 9%, udda, kryddig, pumpig(?) smak, ganska svår drucket men inget i jämförelse med "Creme Brulee" ifrån deras "black water series", en "imperial milk stout" (redan där låter det äckligt ja..) bryggd med vanilj bönor och på löjliga 10%. Sött, sliskigt och ja, helt enkelt äckligt. Jag fick inte ens ner ett litet glas. Trodde kanske flickvännen skulle gilla den (hon gillar creme brulee och är glad vid söta saker.. eh..) men det var alldeles för sött för henne också. Oroa er inte för ölen dock, när svärmor kom hem så tömde hon resten av flaskan utan större problem.


Ölen från "Victory brewing company" var alla väldigt starka, "Hop Devil" var en allmänt förfriskande IPA med mer karaktär än många andra i samma stil, Storm king var en ordentligt bitter och välbryggd imperial stout som i alla fall fick mina tankar att gå lite till "belgisk royal stout" jätte gott och inte bara "balls" som man hade kunnat vänta sig. Det charmigaste ölet var dock "Old Horizontal Barleywine style ale" som var djup och lugnande men samtidigt väldigt drickbart för ett amerikanskt barleywine. Bryggeriet har duktigt fula etiketter men jag fann just Old Horizontals förförande med en söt dikt på flaskan som jag absolut inte minns (11% alkohol hoho) och jag gick tyvärr nyligen ut med återvinningen så jag kan inte skriva av den. Försökte även googla men det gick inte värst bra då mitt tålamod + google = inte alls sant. Sist och fysiskt minst har vi "Samuel Adams tripel bock" på 17,5% alcohol. Svärmor som enbart pratar engelska sa på stationen "I also found a really small expensive beer brewed with maple syrup" och uppspelt som jag var tänkte jag inte mycket mer på det. När jag rullade ut den väl vadderade flaskan och helt plötsligt satt i köket med den i handen så tänkte jag högt på engelska "haha oh fuck" eftersom jag har druckit ölet innan och inte tycker om det alls. Jag såg snabbt därefter till att säga att det var ett utmärkt lagringsobjekt dock och att det säkert utvecklas väldigt väl för att inte såra svärmors känslor, det förtjänade hon inte så hårt som hon har jobbat för mitt öldrickandes skull. Så nu står den i "källaren" och där ska den stå i ca 200 år, jag ska vara riktigt död när den öppnas. Tur att jag sitter här och smuttar "double bastard" som distraherar mig från tankarna på brända och sötsliskiga smakattacker. Första gången jag drack "double bastard ale" var på Oliver Twist i Stockholm där jag i princip bodde förra vintern när jag var på besök. Vid det tillfället tyckte jag faktiskt inte ölet var så häftigt, jag och flickvännen enades om att det var "bra men inte wow på något vis" men jag har verkligen ändrat uppfattning på senaste, jag tycker att det är wow på alla vis.


Det finns en sak jag ser fram emot mer än all julöl och decemberöl just nu och det är min flickväns systers bröllop i New York. Då ska det dansas och firas i mängder! eller njäee, då ska jag gå på ett långtråkigt bröllop för att sedan spendera resten av min visit drickandes och handlandes amerikansk öl i groteska mängder i ett par veckor! jag sticker tidigt i vår och risken finns att jag blir kvar på "the ginger man" eller "the hop devil grill" förväntar mig en Helluva good time. Amerika är ett stort land med stora händelser, stora ledare, stora byggnader, stora öl och när de lyckas så lyckas de stort. När de misslyckas så misslyckas de iofs stort men det är ju en annan historia. Det kan vara farligt att bli för amerikaniserad men de lockar med så mycket god humle. Snart lär jag väl mig, vare sig jag vill eller inte att dricka öl som en individ med riktiga "balls"

Lite julstämning och mild höstdepression

Jahapp, då sitter man här och funderar lite kring allt ölrabalder (dvs systembolagets alla släpp och andra överväldigande händelser) höstfrusen och lite sådär tråkigt eftermiddags seg. Jag borde sitta med näsan i närverks boken då måndagens tenta närmar sig med raska steg men jag är för trött för att urskilja en jävla massa förkortningar ifrån varandra. Känns nästan som att denna bloggens huvudsyfte är att hålla mig borta från tråkigheter som studier. "Aja, jag sätter igång på allvar imorgon" säger jag mig själv men blir lite väl snabbt påmind om att imorgon ska jag handla julöl.


Handla julöl innebär att gå till systembolaget "hansa", bli överväldigad av alla fula juletiketter på den enorma mängden flaskor för att sedan disciplinera sig och ta det jag noga förbestämt att jag ska ha i en plastkorg som hela tiden ser ut att gå i sönder men retsamt (och tursamt) aldrig gör det. Hur lyckas dem? Sen får man ju inte gå miste om den obligatoriska rundan bland standard ölen ifall man hittar något som bara "trillat dit" som en Nögne ö IPA.. fast nu drömmer jag och förresten så vill jag för tillfället inte ha fler goda öl att lägga pengarna på. Efter mitt julshoppande blir det till att vandra hem, stappla in svettig och jävligt i hallen, inte veta i vilken ordning jag ska ta av mig allt som bidrar till att svetten rinner. Efter det stora hindret är det dags att packa ur alla flaskor och titta på dem, kanske klappa de som ser riktigt fina ut för att sedan strategiskt placera dem i "källaren" som är jävligt långt ifrån en källare (en garderob..) Sedan slår man sig ner i soffan och pustar ut, nöjd fast med en lite tom känsla som planeras att fyllas med öl. Kan jag inte studera vid det här laget då? all viktig "business" avklarad? nee för jag har planerat in en "fika" med en gammal vän.
Dum som jag är säger jag ju "jag kan när fan som helst" och egentligen hatar jag fikor, hatar framförallt klena lattar och nästan lika klena cappucinos. Jag är en espresso drickare och en espresso tar 3 minuter att avsluta, precis så länge som jag föredrar att fika.. Ännu en anledning att man ska träffa sina vänner för "en öl" istället. Då kan man "fika" i en hel vecka med en kasse Mikkeller Black eller dylikt, det behövs kanske när man inte har setts på över ett år? Min ångest inför denna fika lyser minst sagt igenom (som ett stearinljus bakom en Left Hand Imperial Stout, inget jag rekommenderar med andra ord, jag snackar ju fortfarande öl!) hursomhelst, både skolarbete och fikor kommer säkerligen gå bra och gör de nu det så kan jag ju fira med någon riktigt lyxig öl, om inte så kan jag alltid sörja med något ännu lyxigare.


Ett väldigt drygt inlägg från mig idag, jag ber om ursäkt. Känner mig lite bitter och tråkig idag (som en Adnams the bitter ungefär..) Kom precis på att jag måste gå till affären också så nu tvingas jag ut i ett våldsamt, blött och piskande Malmö. Den här dagen blir bara bättre och bättre. Ska jag kompensera med en Double Bastard Ale när jag kommer tillbaka kanske?

måndag 17 november 2008

The Maharaja Imperial India Pale Ale

The Maharaja är en imperial/double IPA från Avery brewing Colorado och en del av deras "diktator serie" tillsammans med "the kaiser" och "the czar" tydligen ligger den på 102IBU och 10,5% alkohol. Med andra ord ett mindre monster. Det kommer i 65cl flaskor och jag drack det från väl kylt till rumstemperatur och hela den resan fungerade mycket bra, kan inte säga att jag föredrar en temperatur över en annan i detta fallet även om jag inte rekommenderar att servera det direkt vid rumstemperatur. Den ser kletig ut redan när jag häller upp den i min lite groteska Avery shaker. Den grumliga, mörka bärnsten, nästan bruna färgen matchar den kletiga konsistensen. Skummet är litet och plottrigt men lämnar massor av små skumrester på glaset. Ölet fullkomligt stinker av karamell, extremt intensiv malt doft som får sällskap av taggiga humletoner. Tall barr, parfymerad, intensiv blommighet och citrus. Kroppen är kletig och medelfyllig med stor karamell vs humlesmak och i princip ingen kolsyrig livlighet. Avslutningen är snygg, ren och juice'ig med en snabbt sjunkande sötma som leder till en extrem, men extremt god humleorgie. Eftersmaken pendlar stilrent mellan karamell sötma och skogiga humle toner. Värmer lagom i bröstet och inbjuder till en ny slurk lite för snabbt. Det här ölet är verkligen en höjdare om man gillar humle (och karamell) det är ganska så balanserat men inte alls så att det blir tråkigt, det pendlar hela tiden mellan två gränsland men går aldrig över helt och gör en besviken. En ren lek för smaklökarna minst sagt! Jag rekommenderar den här till alla humlehuvud, de som inte gillar det lekfulla och extrema bör hålla sig långt borta för Maharajan är ej nådig.. Jag önskar mig ett par sådana här sjukt fula men sjukt coola sockar i julklapp..

Cuvée Angelique

Dags att prova den här belgiska dubbeln som släpptes nyligen på systembolagets "mitt i månaden släpp" den 14 November från bryggeri "De glazen toren" som även har en saison i December släppet kallad "Saison d'Erpe-Mere" Flaskan ser sådär charmigt sunkig ut som bara belgiska flaskor kommer undan med. Självklart skummar detta livliga öl över vid öppning så jag får stressa ner det i mitt Westvletern glas. Skummet fräser snabbt till åt mig men lugnar sig snabbt och sjunker ner till ett fint litet beige lock över det väldigt djupa, bruna ölet. Vid det här laget så stinker det fruktig dubbel i hela köket, väldigt lovande. Aromen är syrligt fruktig, komplex, maltig och jästig med massvis av frukt av alla möjliga slag. Kroppen är len och hyfsat fyllig. Vid första smak så slår det en som väldigt syrligt men när ölet har vilat lite i glaset är det runt och fylligt i både kropp och smak. Smaken levererar vad doften lovar med en aggressiv och torr avslutning. Eftersmaken är lång och lite torr med torkad frukt och ordentlig bitterhet. Väldigt gott och kul att dricka en ny dubbel, det gör man ju inte för ofta. En av de bättre ölen av denna kategori som jag har provat, kanske är det bara för att den är ny för mig men just nu tycker jag den är roligare än Westmalles kända exempel. Extremt lättdrucken med väldigt väl integrerad alkohol, väldigt farlig med andra ord. Gillar man stilen så är detta ett måste, gillar man god öl och har en fyra tjugor över så är den också värd att prova.

söndag 16 november 2008

Brøckhouse Epic Stout

Såja, nu har man smuttat sig halvvägs igenom denna imperial stout på 10% ifrån Danska Brøckhouse.



Ser något tunn ut när man häller upp den men ligger fint i glaset, kolsvart, vilande med ett litet beige skum som lämnar lite rester runt kanterna. Doften är förvånande anonym med relativt lätta rostade toner och en del humle, lite chocklad och mineral toner. Första intrycket är med andra ord lite klent. Kroppen är även den ganska liten för en imperial stout, smakar gör den men det är något lätt och enkelspårigt. Stiltypiska rostade toner tillsammans med lite mjölkchocklad och mineraler samt en ordentlig dos humle, (danskarna är ju ölvärldens absolut största Amerika wannabees, det har väl ingen gått miste om.) Den avslutar relativt bittert och rostat och eftersmaken är lång och värmande men utan större komplexitet. Det är inget fel på Epic Stout men för stilen är den bara något tunn i kropp och arom och trots att det smakar gott så lämnar den en med en tom känsla. Jag mindes denna som bättre när jag provade den på festival (litar inte på mina festival provningar nej..) men blev ganska besviken, väl värt att prova men inget att göra större ansträngningar för att få tag på. Drucken ur poperings hommelbier glas från "sval" till rumstemperatur framför TV'n, i soffan i lugn och sjön hemmiljö precis som det ska vara en söndagskväll. De 10% smakades inte vilket såklart är bra, men trött blev man så nu bär det av mot sängen och en riktigt ordentlig natts sömn.

Godnatt

PS. Jag skiter fullständigt i bildkvalité och liknande, det är innehållet som räknas... (...)

Köp en hamn

Igår, blev det en litet runda till Köpenhamn, min sambo jobbar där och
skulle göra så tills klockan nio på kvällen så vi bestämde oss för att
träffa en god vän till oss båda på ölbaren som oftast har en väldigt avslappnad stämning och en ordentlig radda god öl! Jag såg till att ta mig till Köpenhamn ett tag innan sex så att jag skulle hinna inom
"Barleywine" på ströget. En liten mysig ölbutik med trevliga ägare. Efter en jävligt seg resa med massa vitklädda hyperaktiva rave'are och en tio sidor nätverkstuderande senare stod jag i butiken och försökte komma fram till vad jag skulle köpa...


Vad ville jag ha just ikväll och ville jag ha något med mig hem till "källaren"? Jag var, som ofta på humlehumör så det blev en Titan ipa från great divide, en ipa jag
har druckit massvis med gånger men tycker är sådär lagom lättdrucken
och väldigt läskande så det fick bli en sådan trots att den är lätt
tillgänglig även hemma i Sverige. Sen blev det ännu en standard öl som
jag har druckit väldigt ofta, ett lite avigt öl från
Mikkeller/Struise "Elliot brew". En korsning av en IPA/dubbel IPA och
en belgisk pale ale, frisk och humlig fast med ordentligt
balanserad sötma, vissa hatar den, vissa älskar den, vart jag står i
frågan är ju uppenbart, jag tycker helt enkelt den är skitrolig.
Förutom de två ölen blev det även en av mina favorit dubbel IPA,
Maharaja imperial india pale ale från Avery brewing samt en
Brøckhouse Epic stout som jag provade på European beer festival för ett tag sedan och tyckte var trevlig
men ville ha hemma i soffan också. Sedan blev det två öl till
"källaren", Robinson's "Old tom" och North coast brewing companys "Old stock ale 2005" old stocken har jag
provat flera årgångar av innan, även 2005 och den har utvecklats extremt väl så jag tänkte köpa en för att prova lite senare och se om den kan bli ännu bättre. "Old tom" är en engelsk strong ale på 8,5% och 35 IBU som jag faktiskt inte har provat än. Flaskans etikett har o-engelskt nog bilden på en katt. Som en hyllning till bryggeriets katter som effektivt hållit råttor och annan ohyra borta från malten sedan 1838 läser jag. Vet inte hur gammal
flaskan är men den går ut april 2009 så den är nog inte
jätte gammal. Borde man låta den stå ett par år eller är den redo nu
tro? Jag rör inte den om inte någon säger åt mig att den borde drickas
snarast möjligt. Hursomhelst, efter det ovanligt lilla ölshoppandet
blev det till att vandra mot den gode vännen som hade en härlig
vinkokt kyckling på gång, vi satt och åt och snackade en del, delade
en Titan ipa, en Elliot brew och tog sedan bussen till Ölbaren.


Väl framme på den ovanligt folktomma ölbaren blev det en Mikkeller julöl
(min första julöl i år!) "Fra til" en kryddig porter på sådär 7% den var
trevlig men blev lite för snabbt enformig ("hoppy hour" på ölbaren, en
"stor" för priset av en "liten" så vad gör man?) så en 40cl porter
senare behövde jag något mer uppfriskande så jag högg in på en
glittrande Boon gueuze mariage parfait en ganska snäll, ovanligt stark och lagom skunkig spontanjäst öl. Klockan gick, min sambo stövlade in och ville dela en "Maharaja" och det sa jag
inte nej till (trots att jag hade en i kylen) sist men absolut inte
minst så delade vi en Samaels oak aged ale även den från Avery brewing. En jävligt träig, koncentrerad, stark sak på ca 15% Efter det vart man lagom mör och började röra sig hem till vår goda vän för... pizza, falafel och sådant snusk, perfekt att toppa kvällen med. En väldigt trevlig kväll som resulterade i massa öldrickande samt lite öl och nya glas till
hemmet! Eftersom jag inte är helt såld på julöl och tycker ofta julen
varar lite för länge så var inte den roligaste Köpenhamn rundan någonsin då nyhetshyllan på barleywine samt fatölen på ölbaren enbart var julöl men klaga ska man inte! Nu har jag druckit lite imperial ipa från lefthand som imperial aptitretare och nu en bra stund efter maten är det dags för en Brøckhouse Epic Stout, en russian imperial stout på 10%. Återkommer med min åsikt om denna snarast!

Avslutar detta inlägg med ett bra citat "det bästa med Malmö är Köpenhamn"

Välkommen

Välkommen till min alldeles egna blogg om framför allt öl. Jag firar mitt första inlägg denna söndag med att öppna en Twin Sisters Double IPA från Left hand brewing company. En så kallad ”imperial” eller ”dubbel” India pale ale. Humlefrälst som jag råkar vara är detta då en högtidlig stund. Första intrycket av biran är helt ok, jag gillar storleken på flaskan (65cl bomber) och etiketten är väl helt ok trots att jag inte riktigt förstår varför det är en indian på flaskan (upplys mig någon?) det heter ju inte Indian pale ale. Har Indianerna ens någonsin varit ett öldrickande folk? Brajjrökande ja och med tanke på att humleplantan är släkt med cannabisplantan så borde de ju åtminstonde ha provat lite lugnande humle te eller nått liknande.. Jag får helt enkelt ta och studera indianisk ölkultur till ett framtida blogg inläggc för nu strävar jag redan i mitt första inlägg väldigt långt ifrån huvudämnet: imperial INDIA pale ale.

Ölet ser läckert ut i mitt Brøckhouse glas som jag inhandlade i Köpenhamn igår, framförallt då för att det ser lämpligt ut för att dricka dubbel/imperial ipa ur. Färgen är grumligt, brinnande orange och lämnar ett litet vitt, kletigt skumlock ovanpå. En tunn port till ett brinnande helvete kan man också säga, förhoppningsvis ett humle-helvete.. Ölet doftar väldigt gott av karamell (absolut ingen överraskning) men också en ganska komplex röra av humle. Den sticker inte till i näsan lika mycket som andra öl i samma kategori och framstår som mer harmonisk. Kroppen på ölet är ganska kletigt precis som det ska vara. Serverat väl kylt så är det framförallt malt i början och humle attacken uppstår inte förrän i eftersmaken. När ölet blir lite varmare så blir humlen i allmänhet mer tydligt. Ganska välbalanserat och smaskigt och alkoholen gör sig inte påmind förrän i magen trots sina nästan tio procent (9,7%) kanske kan jag tycka att denna dubbel/imperial ipa är något för snäll. Jag personligen föredrar mindre balanserade öl av denna kategori, då självklart med lite för mycket humle. Kanske söker jag bara wow upplevelser efter wow upplevelser men det är ju också en faktor i just den här ölkategorin. Bortsett från att det inte är världens mest humle aggressiva öl så är det lättdrucket och väldigt gott så man kan inte göra annat än att dricka vidare med ett glatt humör. Eftersom jag tycker ”Left hand brewing company” är ett något ojämnt bryggeri så köpte jag bara en flaska twin sisters, det ångrar jag nu för här lyckades de bra och jag ska se om jag hittar ett par flaskor till. Om eventuella läsare inte har provat det redan så rekommenderar jag varmt att göra det medans humlen är färsk!

Välkomna och skål!